Skip Navigation Links

Uttalande - BFN U 89:7

Redovisning av lokaliseringsbidrag

3 kap. stiftelselagen (1994:1220; SL)

Förutsättningar

Lokaliseringsbidrag syftar till att öka sysselsättningen i stödområdena genom att stimulera till investeringar i byggnader, maskiner och inventarier. Bidraget utgår enligt villkoren dock mer sällan till själva investeringen och då endast till investeringar som avser industrilokaler, turistanläggningar för uthyrning eller teknikcentra. Lokaliseringsbidrag lämnas i de flesta fall som bidrag till att täcka inkörningskostnaderna i samband med investeringar i främst maskiner och inventarier. Till inkörningskostnader räknas också merkostnader till följd av bristande kapacitetsutnyttjande. Inkörningskostnaderna förutsätts uppstå under en flerårsperiod. Lagstiftarens syfte med bidraget är att detta skall möjliggöra företagets långsiktiga överlevnad. I beslutet om bidrag finns normalt ingen anvisning om hur detta skall periodiseras.

Bidraget betalas ut när investeringen fullgjorts och slutredovisats. Vid större investeringar betalas hälften av bidraget ut när halva investeringen gjorts. Bidraget kan återkrävas, vanligtvis under en tid av sju år från den dag bidraget helt utbetalats, om förutsättningarna för bidraget väsentligen ändrats. Möjligheten till återkrav upphör successivt under en sjuårsperiod. Den del av bidraget som kan återkrävas minskas under denna period med 30, 20, 10, 10, 10, 10 och 10 % för respektive år. Regeringen och SIND får besluta att minskning kan ske på annat sätt. Enligt lagstiftaren är denna återkravsregel ett uttryck för hur inkörningskostnaden i normalfallet uppstår.

Frågan är hur lokaliseringsbidrag skall redovisas.

BFNs bedömning

Redovisning av lokaliseringsbidrag skall normalt ske i enlighet med vad som sägs i BFN R 5; Redovisning av statliga stöd.

Även om lokaliseringsbidrag i normalfallet inte utgår för att förvärva anläggningstillgångar finns enligt BFN ett så klart samband mellan bidraget och investeringen att bidraget som huvudregel, i enlighet med villkoren i BFN R 5 punkt 12, skall reducera tillgångens anskaffningsvärde. En sådan redovisningsmetod tillgodoser syftet med lokaliseringsbidraget - att åstadkomma en långsiktig resultatförbättring - genom att den årliga kostnaden i form av avskrivning på investeringen minskas i motsvarande grad.

Mot bakgrund av lokaliseringsbidragets konstruktion kan det vidare inte anses oförenligt med god redovisningssed att företaget intäktsför bidraget. Om denna redovisningsmetod tillämpas bör intäktsföring ske i takt med återkravsregelns sjuårsplan, om inte bidragsgivaren meddelat andra villkor. I de fall bidraget intäktsförs bör särskild uppmärksamhet fästas vid behovet av engångsnedskrivning av den anläggningstillgång som förvärvats i samband med erhållet bidrag, 15 § tredje stycket BFL.

Företag som erhållit preliminärt och/eller slutligt beslut om lokaliseringsbidrag skall lämna upplysning om villkoren för bidraget och hur detta redovisats.

Detta uttalande ersätter tidigare publicerade svar från Bokföringsnämnden i samma fråga (cirkulär nr 15 sid 6 och cirkulär nr 23 sid 2) och skall tillämpas på räkenskapsår som påbörjas fr o m 1989-07-01.

_______________

Källor: Bokföringsnämndens rekommendation nr 5, Redovisning av statliga stöd (BFN R 5); Förordning om regionalpolitiskt stöd (1985:648); Prop 1984/85:115 s 70 ff.

Box 7849, 103 99 Stockholm | Besöksadress: Brunnsgatan 3
Telefon: 08-787 80 28 (telefontid 09.30-11.30)
E-post: bfn(à)bfn.se

Senast uppdaterad: 2014-09-10