Skip Navigation LinksStartsida > Aktuellt/Nyheter > Pågående projekt > K-projektet

K-projektet

BFN arbetar sedan 2004 med att ta fram fyra kategorier av regelverk (K-projektet). Vilken kategori av regelverk ett företag får tillämpa framgår av ”K-regelverken”, se nedan. Vad som gäller i väntan på K-regelverken samt information om inriktningen på normgivningen återfinns också nedan. Information om en viss kategori av K-regelverk finns under rubrikerna K1, K2 och K3 i vänstermenyn.


K-regelverken

BFN:s K-regelverk

Klicka på bilden för större format.


Utgångspunkten för K-projektet är reglerna i bokföringslagen (BFL) som anger hur den löpande bokföringen för räkenskapsåret ska avslutas. Företag är antingen skyldiga eller kan i vissa fall välja att upprätta:

  • ett förenklat årsbokslut
  • ett årsbokslut
  • en årsredovisning
  • en koncernredovisning enligt IAS/IFRS regler

Figuren ovan illustrerar hur den löpande bokföringen för ett räkenskapsår ska avslutas enligt BFL. Cirklarna illustrerar de fyra kategorierna regelverk som BFN arbetar med att ta fram i K-projektet. De streckade pilarna visar vilka frivilliga val som flertalet av företagen kan göra.

Det är alltså kraven i BFL eller de val som BFL medger som avgör vilket av BFN:s K-regelverk som företaget ska respektive får tillämpa. Enligt BFL ska t.ex. ett aktiebolag avsluta sin redovisning med en årsredovisning och utgångspunkten är då att företaget ska tillämpa K3-regelverket.

Är aktiebolaget ett mindre företag* enligt ÅRL kan bolaget frivilligt välja att upprätta årsredovisningen enligt K2-regelverket. Ett moderbolag kan dock välja att upprätta koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS med stöd av 7 kap. 33 § årsredovisningslagen (ÅRL).

Avsikten med K-projektet är att det inom respektive kategori ska finnas regelverk som innehåller samtliga regler som är relevanta. K3-regelverket är huvudalternativet när en årsredovisning eller ett årsbokslut upprättas. Ramen för normerna i K3 utgörs av ÅRL:s bestämmelser. En av utgångspunkterna vid utformningen av K3-regelverket har varit International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SMEs), men också sambandet mellan redovisning och beskattning, befintlig normgivning samt tillämpad redovisningspraxis.

K2-regelverket för årsredovisning (K2-ÅR) är ett frivilligt regelverk som mindre årsredovisningsföretag kan välja att tillämpa i stället för K3-ÅR. Förutom den grundläggande förenklingen med samlade regler innehåller K2-ÅR ytterligare förenklingar jämfört med K3-ÅR, bl.a. schablonregler med tydliga gränser, färre valmöjligheter, färre tilläggsupplysningar samt regler som ligger nära skattelagstiftningen.

När räkenskapsåret avslutas med ett årsbokslut ska vissa regler i BFL och ÅRL tillämpas. K2-regelverket för årsbokslut (K2-ÅB) är ett frivilligt regelverk som årsbokslutsföretag kan välja att tillämpa i stället för K3-ÅB. Förutom den grundläggande förenklingen med samlade regler innehåller K2-ÅB ytterligare förenklingar jämfört med K3-ÅB, bl.a. schablonregler med tydliga gränser, färre valmöjligheter samt regler som ligger nära skattelagstiftningen. Ett årsbokslutsföretag som har en årlig nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor kan frivilligt välja att upprätta ett förenklat årsbokslut. Normgivningen för förenklade årsbokslut finns i K1-regelverken.


* Ett företag som uppfyller mer än ett av följande villkor är ett större företag:

  1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
  2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
  3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.
Ett mindre företag är ett företag som inte är ett större företag. (1 kap. 3 § ÅRL)


Vad gäller i väntan på K-regelverken?

För räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2013 ska alla större företag samt alla aktiebolag och ekonomiska föreningar, oavsett storlek, tillämpa ett K-regelverk. Mindre företag som inte är aktiebolag eller ekonomiska föreningar kan välja att tillämpa K3-regelverket.

För företag som inte ska tillämpa eller inte har valt att tillämpa ett K-regelverk finns BFN:s äldre normgivning i form av rekommendationer, uttalanden och allmänna råd. Det finns dessutom ett allmänt råd, BFNAR 2000:2, som talar om hur rekommendationer från Redovisningsrådet kan tillämpas. Något förenklat kan sägas att icke-noterade företag har en valfrihet att tillämpa antingen ett allmänt råd från BFN som innehåller en anpassning av en redovisningsråds- rekommendation eller Redovisningsrådets motsvarande rekommendation (RR 1-29).

Det valda rådet eller rekommendationen ska tillämpas i sin helhet. Det går däremot bra att tillämpa BFN:s allmänna råd inom ett område och en redovisningsrådsrekommendation inom ett annat område. Det innebär att BFN:s allmänna råd om Redovisning av varulager, BFNAR 2000:3, kan tillämpas samtidigt som Redovisningsrådets rekommendation om Materiella anläggningstillgångar, RR 12.

I de fall BFN inte har lämnat någon normgivning i en fråga är ett företag i princip inte skyldigt att tillämpa vad Redovisningsrådet anger i frågan, men kan hämta vägledning därifrån. För att få en mer fullständig bild av vad som gäller hänvisas till BFNAR 2000:2 med tillhörande uttalande.

Information om vad som gäller för olika företag vid upprättande av årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning har sammanfattats i en tabell. (PDF)

Till toppen


Box 7849, 103 99 Stockholm | Besöksadress: Brunnsgatan 3
Telefon: 08-787 80 28 (telefontid 09.30-11.30)
E-post: bfn(à)bfn.se

Senast uppdaterad: 2014-09-10