Arkiv - Yttranden till domstol
2009
2007
2006
2005
2004
2003
2002
Yttrande till domstol – Redovisning av ersättningar till återförsäljare
BFN beslutade vid sammanträde den 22 oktober 2009 att lämna två
yttranden till Regeringsrätten. Båda yttrandena avsåg fråga om ersättning till återförsäljare av mobiltelefonabonnemang kunde
kostnadsföras direkt i enlighet med god redovisningssed. Målen avsåg taxeringsår 2002 respektive 2004. Yttrandena är identiska
varför bara det ena lagts ut på webbplatsen.
BFN fann att det vid tidpunkten för respektive mål var möjligt för båda företagen att tillämpa Redovisningsrådets rekommendation
RR 11 Intäkter. Redovisningsrådets rekommendationer har utformats med utgångspunkt i de internationella redovisningsstandarder (IAS)
som gavs ut av International Accounting Standards Committee (IASC), föregångaren till International Accounting Standards Board (IASB).
IASB har ett organ som heter International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), som i vissa fall tolkar standarderna.
I och med att RR 11 bygger på IAS 18 anser BFN att IFRIC:s uttalanden avseende IAS 18 är relevanta även för tolkningen av RR 11.
IAS 18 är i stort sett oförändrad sedan 1995.
BFN fann att förutsättningarna i de aktuella målen var i huvudsak lika med förutsättningarna i en fråga som ställts till IFRIC i
mars 2006. BFN uppfattar IFRIC:s uttalande som att subventioner av mobiltelefoner är relaterade till redovisningen av intäkter
inom ramen för de tjänstekontrakt (abonnemang) där den subventionerade telefonen ingår som en delkomponent. Hur utgiften för den
subventionerade mobiltelefonen ska redovisas påverkas av hur intäkten redovisas.
BFN uppfattar IFRIC:s uttalande som att det inte är klarlagt hur subventioner av mobiltelefoner ska redovisas enligt IAS.
IAS är ett principbaserat regelverk, vilket bland annat innebär att transaktioners ekonomiska innebörd är av överordnad betydelse
i relation till juridisk form. Den ekonomiska innebörden i frågeställningen som IFRIC hade att bedöma är enligt BFN i allt
väsentligt samma som den i målen. BFN menar därför att IFRIC:s ställningstagande är relevant även vid bedömningen av den aktuella
frågan.
Mot bakgrund av ovanstående anser BFN att det inte kan anses stå i strid med god redovisningssed att kostnadsföra ersättningen
till återförsäljare i de aktuella målen.
Yttrande till domstol – Reservering för återbeskogningsskuld
Vid sammanträde den 11 juni 2009 beslutade BFN att lämna ett
yttrande till Regeringsrätten i ett mål om reservering för
föryngringsåtgärder i enlighet med 6 § skogsvårdslagen (1979:429), SVL. Målet avsåg taxeringsår 1997 (räkenskapsår 1996) och
gällande redovisningslag var bokföringslagen (1976:125). Enligt SVL krävs vid avverkning av skog i vissa fall att
återplantering sker och att föryngringsåtgärder vidtas för att säkerställa föryngringen av ny skog. Frågan i målet avser inte
själva återplanteringen utan de framtida utgifter som företaget kommer att ha för att uppfylla de krav som ställs för att
säkerställa föryngringen. Det är inte BFNs sak att göra en bedömning av åtgärderna som sådana utan endast om det är i enlighet
med god redovisningssed att reservera för föryngringen. BFN fann att det vid den aktuella tidpunkten var förenligt att
reservera för föryngringsåtgärderna.
Aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning
En tingsrätt har begärt ett yttrande av Bokföringsnämnden (BFN) i ett mål om betalningsansvar för styrelseledamöter
enligt gamla aktiebolagslagen (1975:1385). Den fråga som BFN yttrade sig över gäller om en aktivering av utförda
arbetsinsatser i en upprättad kontrollbalansräkning gjorts enligt god redovisningssed. Enligt vid den aktuella tidpunkten
gällande 13 kap. 13 § första stycket 1 aktiebolagslagen (1975:1385), kan ett företag i kontrollbalansräkningen ta upp
tillgångar till ett högre värde än i externredovisningen, om det är förenligt med god redovisningssed. Det ska dock
föreligga en faktisk, redovisad utgift för att denna ska kunna aktiveras. Av handlingarna i ärendet framgår att
arbetsinsatserna inte tidigare hade bokförts som affärshändelser i företaget, varför BFNs bedömning är att den gjorda
aktiveringen inte är förenlig med god redovisningssed.
Det finns också en möjlighet att med stöd av 13 kap. 13 § 2 gamla aktiebolagslagen (1975:1385) redovisa tillgångar till
nettoförsäljningsvärdet. Denna möjlighet till värdejustering i en kontrollbalansräkning förutsätter emellertid inte att
den är förenlig med god redovisningssed. BFN avstår därför från att yttra sig i denna del.
Yttrande till domstol – Arkivering av räkenskapsinformation
Högsta domstolen har begärt yttrande av Bokföringsnämnden (BFN) i ett mål om arvode till konkursförvaltare.
Efter det att ett aktiebolag upplösts genom konkurs har ytterligare tillgångar och räkenskapsmaterial kommit fram.
Räkenskapsmaterialet avsåg tiden innan aktiebolaget försattes i konkurs. Konkursförvaltaren ombesörjde att det nyfunna
räkenskapsmaterialet arkiverades och har därför yrkat ersättning bl.a. för arkiveringskostnaden. BFNs yttrande rör vem
som i nämnda situation är ansvarig för arkiveringen av det nyfunna räkenskapsmaterialet. BFNs bedömning är att om
Högsta domstolen kommer fram till att konkursförvaltarens uppdrag sträcker sig så långt att det ingår att ta emot och
gå igenom nyfunnet räkenskapsmaterial bör det ställningstagande som konkursförvaltaren gjorde enligt 7 kap. 22 §
konkurslagen (1987:672) vid konkursens avslutande ligga till grund för var det nyfunna räkenskapsmaterialet ska arkiveras.
Om det inte ingår i konkursförvaltarens uppdrag att ta emot nyfunnet räkenskapsmaterial bör arkiveringen ombesörjas av
tillsynsmyndigheten.
Yttrande till domstol – Avsättning för personalbonus
Kammarrätten i Göteborg har begärt ett yttrande från Bokföringsnämnden
(BFN) i ett inkomstskattemål om avdrag kan medges för en avsättning för personalbonus vid 2000 års taxering.
Bolaget hade före bokslutsdagen beslutat om en bonus som tack för goda arbetsinsatser under tidigare år.
Bonusbeloppet beräknades dock utifrån försäljningen en viss dag som inträffade efter bokslutsdagen.
BFNs bedömning gäller om det är god redovisningssed att göra avsättning för den beräknade upplupna bonuskostnaden.
Till toppen
Yttrande till domstol - redovisning av SPP-medel
BFN har vid sitt sammanträde den 19 september lämnat två yttranden till Regeringsrätten. Målen som Regeringsrätten
remitterat till BFN handlade om redovisning av allokerade medel från SPP. Det ena fallet handlade om vilka regler
som gällde innan dess att BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1, Redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP, trätt ikraft.
I det andra fallet var BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1 tillämpligt.
I det fall BFNAR 2000:1 ännu inte trätt ikraft konstaterade BFN i sitt yttrande
att det har funnits flera sätt att redovisa som kan inrymmas i god redovisningssed. Företagen kunde antingen redovisa i enlighet
med de riktlinjer som anges i BFNAR 2000:1 redan innan det trätt ikraft. Företagen kunde också komma fram till att den
icke kontanta delen inte var tillräckligt säker för att tas upp som fordran.
Om ett företag valt att följa principerna i BFNAR 2000:1 skulle företaget, även avseende den del som översteg den kontanta delen,
ta upp en fordran och en intäkt. I normala fall förelåg inga större problem vid värderingen av fordran, undantag kan däremot
ha funnits. Det kunde t.ex. ha varit befogat att värdera fordran med stor försiktighet om ett företag haft en minskande
omfattning av sin verksamhet. I speciella fall kunde det ha varit befogat att ta upp f
ordran till belopp som avsevärt understeg
det nominella värdet, t.ex. om ett företag inte hade kvar någon verksamhet alls.
I det andra fallet var årsredovisningen fastställd efter det att BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1 trätt ikraft. BFN ansåg i
yttrandet
att företaget inte kunde undlåta att redovisa den del som översteg den kontanta utbetalningen då företaget, såvitt framgick
av handlingarna i målet, hade en normal verksamhet.
Till toppen
Yttrande till domstol – Avsättning för gratifikationer
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden
(BFN) i inkomstskattemål om avdrag kan medges för en avsättning för gratifikationer vid 1999 års taxering. Bolaget delade ut gratifikationer
till sina anställda i samband med att de uppnått viss tids anställning i koncernens tjänst. BFNs bedömning gäller om det är god
redovisningssed att göra avsättning för den beräknade upplupna gratifikationskostnaden.
Till toppen
Yttrande till domstol – Redovisning av utgifter för ledningsrätter
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i inkomstskattemål om hur utgifter för rätten
att nyttja annans mark för elledningar och liknande anläggningar skall redovisas. Ledningsrätt som förvärvas
enligt ledningsrättslagen gäller för obegränsad tid. I ett mål som gäller 1996 års taxering har ett helägt
kommunalt bolag till kommunen betalat en engångsersättning för rätten och nyttjanderättsavtal har tecknats på 25
år (BFNs yttrande). I övriga mål som gäller inkomsttaxeringarna 1995–2000 har ett helägt kommunalt bolag
till kommunen betalat årliga ersättningar som bestäms i särskilda förhandlingar. Avtalet gäller i dessa fall tills
vidare och kan sägas upp av kommunen på 6 månader (BFNs yttrande). I yttrandena tar BFN ställning till
om ersättningarna skall tas upp som en tillgång med obegränsad livslängd i balansräkningen eller hur utgifterna
annars skall kostnadsföras.
Till toppen
Yttrande till domstol – Periodisering av inkomst
BFN har vid lämnat ett yttrande
till Regeringsrätten. I det
mål som Regeringsrätten remitterat till BFN hade del av en ersättning som ett företag fått för
att det bland annat åtagit sig att under en viss tid inte bedriva viss verksamhet fördelats
som en intäkt över den tid åtagandet avsåg. BFN ansåg inte att en sådan fördelning var förenlig
med god redovisningssed. Ställningstagandet motiverades enligt följande:
BFN konstaterade att bolaget inte skulle utföra någon prestation. Detta innebär att inkomsten
var realiserad och att ersättningen inte skulle periodiseras. För att en intäkt skall kunna
periodiseras krävs alltså enligt BFN att en prestation skall utföras.
I yttrandet redogörs för hur man skall se på fall då kravet på prestation inte tydligt kan
hänföras till faktiskt handlande eller i vart fall till endast mycket måttliga faktiska insatser.
Fallen delas in i tre kategorier:
- avtal som kräver prestation, men i måttlig omfattning,
- avtal som kan komma att kräva prestation och
- avtal där man från början vet att ingen
prestation förväntas.
Avtal enligt 1 ovan intäktsredovisas när prestationen väsentligen är fullgjord.
Avtal enligt punkt 2 ovan intäktsredovisas linjärt under avtalsperioden. För avtal enligt 3 ovan anses
inkomsten realiserad redan när företaget fått rätt till ersättningen, varför intäkten bokförs direkt.
Till toppen
Yttrande till domstol – Räkenskapsinformation i taxirörelse
BFN har lämnat
ett yttrande till Högsta domstolen. Yttrandet handlar
om s.k. körpassrapporter, som framställs i en taxameter. I det mål som Högsta domstolen remitterat till BFN var
klarlagt att den del av körpassrapporten som visar de enskilda köruppdragen inte hade sparats i taxiföretaget.
Såvitt framgick av utredningen i målet fanns heller inte motsvarande uppgifter i andra handlingar som sparats i
företaget. BFN konstaterade i sitt yttrande att det uppstår en fordran i och med att ett enskilt köruppdrag utförs och
att en sådan fordran är en affärshändelse som enligt bokföringslagen skall bokföras. Bokföringsposten skall verifieras.
Nämnden konstaterade också att bokföringslagens huvudregel är att de enskilda affärshändelserna skall framgå även om
flera affärshändelser verifieras med en gemensam verifikation och ansåg att de undantag från denna huvudregel som finns
inte var tillämpliga. Nämnden sammanfattade sitt yttrande enligt följande:
Det är inte förenligt med bokföringslagen (1999:1078) att verifiera konto- eller
kreditkortsfordringar som under en månad uppstått i ett taxiföretag med en handling som endast innehåller en uppgift
om fordringarnas totala storlek och inte några uppgifter om de enskilda fordringarna som ingår i totalsumman.
Det är heller inte förenligt med bokföringslagen att verifiera dem med en handling som visar fordringarnas sammanlagda
storlek under en dag, men som inte innehåller några uppgifter om de enskilda fordringarna.
Till toppen
Yttrande till domstol – Bokföring av skuld i enskild näringsverksamhet
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål. Redovisningsfrågan i det mål som
remitterats till BFN från Regeringsrätten gäller under vilka förutsättningar som en fysisk persons skuld skall bokföras i
dennes enskilda näringsverksamhet. I yttrandet behandlar BFN frågan dels utifrån vad som gällde för tiden innan nämndens
rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas, dels utifrån vad som gäller för tid därefter.
Till toppen
Yttrande till domstol – Reservering för avgångsvederlag
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål. Målet gäller om ett
aktiebolag skall medges avdrag för en reservering för avgångsvederlag vid 1996 års taxering.
Reserveringen består av två delar, dels själva avgångsvederlagen, dels beräknade arbetsgivaravgifter.
I yttrandet tar BFN ställning till om reserveringen överensstämmer med god redovisningssed för
det aktuella räkenskapsåret 1995.
Till toppen
Yttrande till domstol – Värdering av reservdelslager
Regeringsrätten har begärt yttrande i ett mål angående 1995 års taxering för ett
aktiebolag. Målet gäller värderingen av ett reservdelslager i bokslutet för 1994. I yttrandet
tar BFN ställning till frågan om användningen av schablonmetoder vid lagervärdering i
allmänhet, men också till den schablonmetod som det aktuella bolaget använt.
Till toppen
Yttrande till domstol – Redovisning av fordran på skadestånd
Kammarrätten i Göteborg har begärt yttrande i ett inkomsttaxeringsmål. Målet gäller om
ett aktiebolag skall beskattas vid 1999 års taxering för ett skadestånd som det fått rätt till
enligt en dom i en hovrätt under 1998.
BFNs bedömning avser innebörden av god redovisningssed, dvs. om aktiebolaget borde ha redovisat
en fordran avseende skadeståndet i bokslutet för år 1998.
Till toppen
Yttrande till domstol – Retroaktiva företagsöverlåtelser
Regeringsrätten har i två mål begärt yttranden rörande effekten av
retroaktiva företagsöverlåtelser. I de avgivna yttrandena har nämnden
förklarat vilka redovisningsmässiga effekter sådana avtal kan få.
Båda målen rörde 1976 års bokföringslag. Nämnden anser dock att
ställningstaganden är av principiellt intresse även vid tolkningen av nu
gällande bokföringslag och har därför bestämt att yttrandena – i
avidentifierat skick – skall hållas tillgängliga på webbplatsen. Nämnden
avser vidare att – efter Regeringsrättens dom – göra ett uttalande, som
berör frågan om retroaktiva företagsöverlåtelser enligt nu gällande
lag.
Yttrandena är i stort sett utformade på samma sätt; det som skiljer
dem åt är främst beskrivningen av förutsättningarna i målet.
Till toppen