Denna webbplats använder kakor så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelsen. Information om kakor lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara.
Yttrande till domstol – Avsättning för personalbonus
Kammarrätten i Göteborg har begärt ett yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål om avdrag kan medges för en avsättning för personalbonus vid 2000 års taxering. Bolaget hade före bokslutsdagen beslutat om en bonus som tack för goda arbetsinsatser under tidigare år. Bonusbeloppet beräknades dock utifrån försäljningen en viss dag som inträffade efter bokslutsdagen. BFNs bedömning gäller om det är god redovisningssed att göra avsättning för den beräknade upplupna bonuskostnaden.
Yttrande till domstol – redovisning av SPP-medel
BFN har vid sitt sammanträde den 19 september lämnat två yttranden till Regeringsrätten. Målen som Regeringsrätten remitterat till BFN handlade om redovisning av allokerade medel från SPP. Det ena fallet handlade om vilka regler som gällde innan dess att BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1, Redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP, trätt ikraft. I det andra fallet var BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1 tillämpligt.
I det fall BFNAR 2000:1 ännu inte trätt ikraft konstaterade BFN i sitt yttrande att det har funnits flera sätt att redovisa som kan inrymmas i god redovisningssed. Företagen kunde antingen redovisa i enlighet med de riktlinjer som anges i BFNAR 2000:1 redan innan det trätt ikraft. Företagen kunde också komma fram till att den icke kontanta delen inte var tillräckligt säker för att tas upp som fordran.
Om ett företag valt att följa principerna i BFNAR 2000:1 skulle företaget, även avseende den del som översteg den kontanta delen, ta upp en fordran och en intäkt. I normala fall förelåg inga större problem vid värderingen av fordran, undantag kan däremot ha funnits. Det kunde t.ex. ha varit befogat att värdera fordran med stor försiktighet om ett företag haft en minskande omfattning av sin verksamhet. I speciella fall kunde det ha varit befogat att ta upp fordran till belopp som avsevärt understeg det nominella värdet, t.ex. om ett företag inte hade kvar någon verksamhet alls.
I det andra fallet var årsredovisningen fastställd efter det att BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1 trätt ikraft. BFN ansåg i yttrandet att företaget inte kunde undlåta att redovisa den del som översteg den kontanta utbetalningen då företaget, såvitt framgick av handlingarna i målet, hade en normal verksamhet.
Yttrandet (regler innan BFNAR 2000:1 trätt ikraft)
Yttrandet (enligt BFNAR 2000:1)
Yttrande till domstol – Avsättning för gratifikationer
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i inkomstskattemål om avdrag kan medges för en avsättning för gratifikationer vid 1999 års taxering. Bolaget delade ut gratifikationer till sina anställda i samband med att de uppnått viss tids anställning i koncernens tjänst. BFNs bedömning gäller om det är god redovisningssed att göra avsättning för den beräknade upplupna gratifikationskostnaden.
Yttrande till domstol – Redovisning av utgifter för ledningsrätter
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i inkomstskattemål om hur utgifter för rätten att nyttja annans mark för elledningar och liknande anläggningar skall redovisas. Ledningsrätt som förvärvas enligt ledningsrättslagen gäller för obegränsad tid. I ett mål som gäller 1996 års taxering har ett helägt kommunalt bolag till kommunen betalat en engångsersättning för rätten och nyttjanderättsavtal har tecknats på 25 år. I övriga mål som gäller inkomsttaxeringarna 1995–2000 har ett helägt kommunalt bolag till kommunen betalat årliga ersättningar som bestäms i särskilda förhandlingar. Avtalet gäller i dessa fall tills vidare och kan sägas upp av kommunen på 6 månader. I yttrandena tar BFN ställning till om ersättningarna skall tas upp som en tillgång med obegränsad livslängd i balansräkningen eller hur utgifterna annars skall kostnadsföras.
Yttrandet (1996 års taxering)
Yttrandet (inkomsttaxeringarna 1995-2000)
Yttrande till domstol – Periodisering av inkomst
BFN har vid lämnat ett yttrande till Regeringsrätten. I det mål som Regeringsrätten remitterat till BFN hade del av en ersättning som ett företag fått för att det bland annat åtagit sig att under en viss tid inte bedriva viss verksamhet fördelats som en intäkt över den tid åtagandet avsåg. BFN ansåg inte att en sådan fördelning var förenlig med god redovisningssed. Ställningstagandet motiverades enligt följande:
BFN konstaterade att bolaget inte skulle utföra någon prestation. Detta innebär att inkomsten var realiserad och att ersättningen inte skulle periodiseras. För att en intäkt skall kunna periodiseras krävs alltså enligt BFN att en prestation skall utföras.
I yttrandet redogörs för hur man skall se på fall då kravet på prestation inte tydligt kan hänföras till faktiskt handlande eller i vart fall till endast mycket måttliga faktiska insatser. Fallen delas in i tre kategorier:
- avtal som kräver prestation, men i måttlig omfattning,
- avtal som kan komma att kräva prestation och
- avtal där man från början vet att ingen prestation förväntas.
Avtal enligt 1 ovan intäktsredovisas när prestationen väsentligen är fullgjord. Avtal enligt punkt 2 ovan intäktsredovisas linjärt under avtalsperioden. För avtal enligt 3 ovan anses inkomsten realiserad redan när företaget fått rätt till ersättningen, varför intäkten bokförs direkt.
Yttrande till domstol – Räkenskapsinformation i taxirörelse
BFN har lämnat ett yttrande till Högsta domstolen. Yttrandet handlar om s.k. körpassrapporter, som framställs i en taxameter. I det mål som Högsta domstolen remitterat till BFN var klarlagt att den del av körpassrapporten som visar de enskilda köruppdragen inte hade sparats i taxiföretaget. Såvitt framgick av utredningen i målet fanns heller inte motsvarande uppgifter i andra handlingar som sparats i företaget. BFN konstaterade i sitt yttrande att det uppstår en fordran i och med att ett enskilt köruppdrag utförs och att en sådan fordran är en affärshändelse som enligt bokföringslagen skall bokföras. Bokföringsposten skall verifieras. Nämnden konstaterade också att bokföringslagens huvudregel är att de enskilda affärshändelserna skall framgå även om flera affärshändelser verifieras med en gemensam verifikation och ansåg att de undantag från denna huvudregel som finns inte var tillämpliga. Nämnden sammanfattade sitt yttrande enligt följande:
Det är inte förenligt med bokföringslagen (1999:1078) att verifiera konto- eller kreditkortsfordringar som under en månad uppstått i ett taxiföretag med en handling som endast innehåller en uppgift om fordringarnas totala storlek och inte några uppgifter om de enskilda fordringarna som ingår i totalsumman. Det är heller inte förenligt med bokföringslagen att verifiera dem med en handling som visar fordringarnas sammanlagda storlek under en dag, men som inte innehåller några uppgifter om de enskilda fordringarna.
Yttrande till domstol – Bokföring av skuld i enskild näringsverksamhet
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål. Redovisningsfrågan i det mål som remitterats till BFN från Regeringsrätten gäller under vilka förutsättningar som en fysisk persons skuld skall bokföras i dennes enskilda näringsverksamhet. I yttrandet behandlar BFN frågan dels utifrån vad som gällde för tiden innan nämndens rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas, dels utifrån vad som gäller för tid därefter.
Yttrande till domstol – Reservering för avgångsvederlag
Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål. Målet gäller om ett aktiebolag skall medges avdrag för en reservering för avgångsvederlag vid 1996 års taxering. Reserveringen består av två delar, dels själva avgångsvederlagen, dels beräknade arbetsgivaravgifter. I yttrandet tar BFN ställning till om reserveringen överensstämmer med god redovisningssed för det aktuella räkenskapsåret 1995.
Yttrande till domstol – Värdering av reservdelslager
Regeringsrätten har begärt yttrande i ett mål angående 1995 års taxering för ett aktiebolag. Målet gäller värderingen av ett reservdelslager i bokslutet för 1994. I yttrandet tar BFN ställning till frågan om användningen av schablonmetoder vid lagervärdering i allmänhet, men också till den schablonmetod som det aktuella bolaget använt.
Yttrande till domstol – Redovisning av fordran på skadestånd
Kammarrätten i Göteborg har begärt yttrande i ett inkomsttaxeringsmål. Målet gäller om ett aktiebolag skall beskattas vid 1999 års taxering för ett skadestånd som det fått rätt till enligt en dom i en hovrätt under 1998.
BFNs bedömning avser innebörden av god redovisningssed, dvs. om aktiebolaget borde ha redovisat en fordran avseende skadeståndet i bokslutet för år 1998.
Yttrande till domstol – Retroaktiva företagsöverlåtelser
Regeringsrätten har i två mål begärt yttranden rörande effekten av retroaktiva företagsöverlåtelser. I de avgivna yttrandena har nämnden förklarat vilka redovisningsmässiga effekter sådana avtal kan få.
Båda målen rörde 1976 års bokföringslag. Nämnden anser dock att ställningstaganden är av principiellt intresse även vid tolkningen av nu gällande bokföringslag och har därför bestämt att yttrandena – i avidentifierat skick – skall hållas tillgängliga på webbplatsen. Nämnden avser vidare att – efter Regeringsrättens dom – göra ett uttalande, som berör frågan om retroaktiva företagsöverlåtelser enligt nu gällande lag.
Yttrandena är i stort sett utformade på samma sätt; det som skiljer dem åt är främst beskrivningen av förutsättningarna i målet.
Mål 1 – Enskild firma överlåter rörelse retroaktivt till aktiebolag
Mål 2 – Handelsbolag överlåter sin rörelse till enskild firma som sedan retroaktivt överlåter den till ett aktiebolag
Innehållet på denna sida uppdaterades 2020-06-06
Sekretessöversikt
