Coronafrågor

Årsredovisningen - Vad behöver jag tänka på när jag upprättar balansräkningen?

Balansräkningen ska visa företagets ställning på balansdagen, dvs. räkenskapsårets sista dag. Har företagets tillgångar minskat i värde efter räkenskapsårets utgång, kan det vara en sådan väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut som företaget ska lämna upplysning om.

Har företagets tillgångar minskat i värde innan räkenskapsårets utgång behöver nedskrivningsreglerna och reglerna om lägsta värdets princip beaktas. Det kan t.ex. bli aktuellt för kundfordringar, varulager och finansiella tillgångar.

I K2 ÅR finns reglerna om nedskrivningar i respektive tillgångskapitel. I K3 finns reglerna framför allt i kapitel 11 och 12 (finansiella tillgångar) och kapitel 27 (anläggningstillgångar).

Vägledningen K2 Årsredovisning i mindre företag
Vägledningen K3 Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisningen - Vad behöver jag tänka på när jag upprättar förvaltningsberättelse och noter?

Upplysningar om väsentliga händelser

Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om väsentliga händelser. Väsentliga händelser är t.ex.

  • beslutade viktiga förändringar i verksamheten,
  • viktiga externa faktorer som påverkat företagets ställning och resultat,
  • den omständigheten att ett aktiebolag har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det, och
  • den omständigheten att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet.

Exempel på när företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet är att fråga uppkommit om företaget ska gå i likvidation eller försättas i konkurs.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Upplysningar om väsentliga händelser under räkenskapsåret ska lämnas i förvaltningsberättelsen.

Väsentliga händelserna efter räkenskapsårets slut

Har de väsentliga händelserna inträffat efter räkenskapsårets slut ska upplysningarna i stället lämnas i not. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna.

Händelser som har inträffat efter räkenskapsårets utgång kan vara av det slaget att upplysning även behöver lämnas i förvaltningsberättelsen. Ett företag som tillämpar K2 ÅR lämnar sådana upplysningar under rubriken Allmänt om verksamheten.

Ytterligare upplysningar för större företag

Större företag ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysning om företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Reglerna om väsentliga händelser under räkenskapsåret finns i 6 kap. 1 § andra stycket 2 årsredovisningslagen samt i punkterna 5.4 och 5.7 i K2 ÅR respektive punkt 3.7 i K3.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut regleras i 5 kap. 22 § årsredovisningslagen samt i punkt 18.20 och 18.22 i K2 ÅR respektive kapitel 32 i K3.

Upplysning om större företags förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer regleras i 6 kap. 1 § andra stycket 3 årsredovisningslagen samt i kapitel 3 i K3.

6 kap. 1 § årsredovisningslagen
5 kap. 22 § årsredovisningslagen
Vägledningen K2 Årsredovisning i mindre företag
Vägledningen K3 Årsredovisning och koncernredovisning

Ska anställda som omfattas av stöd vid korttidsarbete ingå i upplysningen om medelantalet anställda?

Då anställningsförhållandet är kvar under tiden för permitteringen/korttidsarbete är det fråga om företagsbetald frånvaro och dessa anställda ingår då vid beräkningen av medelantalet anställda.

Bestämmelser om hur medelantalet anställda beräknas finns i vägledningen Gränsvärden.

Vägledningen Gränsvärden

Årsbokslutet - Vad behöver jag tänka på?

Balansräkningen ska visa företagets ställning på balansdagen, dvs. räkenskapsårets sista dag. Har företagets tillgångar minskat i värde innan räkenskapsårets utgång behöver nedskrivningsreglerna och reglerna om lägsta värdets princip beaktas. Det kan t.ex. bli aktuellt för kundfordringar, varulager och finansiella tillgångar.

Det finns inga krav på att lämna upplysningar om väsentliga händelser i ett årsbokslut.

Reglerna om nedskrivningar finns i respektive tillgångskapitel i K2/K3 ÅB.

Vägledningen K2/K3 Årsbokslut

När får företag som tillämpar K2 eller K3 redovisa coronastöd?

Svaret avser stöd till följd av de effekter som spridningen av sjukdomen covid-19 har.

Företag som tillämpar ett K2- eller K3-regelverk får redovisa stödet som intäkt det räkenskapsår som stödet hänför sig till om det

  • när årsbokslutet eller årsredovisningen avges
  • finns en utfärdad författning om stödet
  • företaget med rimlig säkerhet kommer att uppfylla villkoren för stödet
  • företaget med rimlig säkerhet kommer att erhålla stödet.

Stödet får då tas upp till det belopp som med rimlig säkerhet kommer att erhållas.

Bedömningen av om stödet kan intäktsföras på det räkenskapsår det hänför sig till görs senast i samband med att årsbokslutet eller årsredovisningen avges och avser förhållandena vid den tidpunkten. Även stöd som regeringen har aviserat efter balansdagen och stöd som företaget har ansökt om efter balansdagen kan omfattas av bestämmelsen.

Bestämmelsen finns i punkt 4 i det allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2020:1).

Noter

Väljer företaget att redovisa stödet på detta sätt ska det framgå av upplysningarna om redovisningsprinciper att företaget tillämpar det allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2020:1), se punkt 5 i det allmänna rådet.

Ett företag som upprättar årsredovisning och har haft intäkter som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst ska lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt enligt 5 kap. 19 § ÅRL.

Redovisning som skuld i vissa fall

Ett utbetalt stöd som är förenat med villkor som företaget bedömer att det inte kan uppfylla ska redovisas som skuld och inte som intäkt, se reglerna om redovisning av offentliga bidrag samt skulder i respektive K-regelverk.

När redovisas omsättningsstöd till enskilda näringsidkare enligt K1?

Svaret avser omsättningsstöd för stödperioderna mars – april, maj och juni – juli 2020 för enskilda näringsidkare som tillämpar K1. Ansökan om stödet ska kommit in till Boverket mellan 10 november 2020 och 31 januari 2021.

Företag som beviljats stödet senast den 31 december ska redovisa intäkten i det förenklade årsbokslutet för 2020.

Företag som beviljats stödet 2021 kan välja om det ska redovisas som intäkt i det förenklade årsbokslutet för 2020 eller 2021. För redovisning 2020 krävs dock att beslut och dokumentation om stödet finns senast när det förenklade årsbokslutet upprättas. Detta gäller oavsett tidpunkt för ansökan, dvs. även företag som ansökt i januari 2021.

Reglerna om när intäkt av offentliga stöd ska redovisas finns i punkt 7.2 med tillhörande kommentar i K1. Enligt huvudregeln ska offentliga bidrag redovisas som intäkt när

a) beslutet har fattats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek, eller – i annat fall –

b) medlen kan disponeras eller företaget på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Inkomsten får dock redovisas som intäkt det år den avser om a) eller b) inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året.

Omsättningsstödet riktar sig till enskilda näringsidkare som har drabbats av ett större tapp i omsättningen under stödperioderna till följd av den pågående pandemin.

Du kan läsa mer om omsättningsstödet på länsstyrelsens webbplats.

K1 – Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut
Information om omsättningsstöd till näringsidkare på länsstyrelsens webbplats

När redovisas coronastöd som hör till 2020 enligt K1 för enskilda näringsidkare?

Företag som beviljats stödet senast den 31 december ska redovisa intäkten i det förenklade årsbokslutet för 2020.

Företag som beviljats stödet 2021 kan välja om det ska redovisas som intäkt i det förenklade årsbokslutet för 2020 eller 2021. För redovisning 2020 krävs dock att beslut och dokumentation om stödet finns senast när det förenklade årsbokslutet upprättas. Detta gäller oavsett om företaget ansökt om stödet 2020 eller 2021.

Reglerna om när intäkt av offentliga stöd ska redovisas finns i punkt 7.2 med tillhörande kommentar i K1. Enligt huvudregeln ska offentliga bidrag redovisas som intäkt när

a) beslutet har fattats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek, eller – i annat fall –

b) medlen kan disponeras eller företaget på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Inkomsten får dock redovisas som intäkt det år den avser om a) eller b) inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året.

Du kan läsa mer om vilka stöd som finns på regeringens webbplats. Information finns också på verksamt.se.

K1 – Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut
För företagare med anledning av covid-19 på regeringens webbplats
Samlad information till företagare till följd av coronaviruset på verksamt.se

När redovisas coronastöd enligt K1 för ideella föreningar?

Svaret avser stöd som hör till 2020 i ideella föreningar och registrerade trossamfund med bokslutsdag den 31 december 2020.

Föreningar som beviljats stöd och fått det utbetalt senast på bokslutsdagen redovisar stödet som intäkt 2020.

Föreningar som beviljats stöd senast på bokslutsdagen, men fått det utbetalt under 2021 kan välja om stödet ska redovisas som intäkt 2020 eller 2021.

Även föreningar som beviljats stöd senast när det förenklade årsbokslutet för 2020 färdigställs kan välja om stödet ska redovisas som intäkt 2020 eller 2021. Detta gäller oavsett om stödet betalas ut före eller efter färdigställandet av det förenklade årsbokslutet.

Föreningar som ännu inte beviljats stöd när det förenklade årsbokslutet för 2020 färdigställs får inte redovisa stödet som intäkt 2020.

Reglerna om när intäkt av bidrag redovisas enligt K1 finns i punkterna 7.3 och 7.4 med tillhörande kommentar. Ett offentligt bidrag redovisas som intäkt

a) det räkenskapsår bidraget betalas till föreningen, eller

b) det eller de räkenskapsår bidraget hänför sig till.

Ett bidrag som hänför sig till räkenskapsåret men som inte betalats ut före räkenskapsårets utgång får redovisas som intäkt enligt första stycket b endast om det finns ett beslut och dokumentation om beloppets storlek innan det förenklade årsbokslutet är färdigställt.

Ett villkorat bidrag ska redovisas som intäkt endast om bidraget med hög grad av sannolikhet inte kommer att återkrävas.

K1 – Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut

Hur bokför jag rabatt som företaget fått på hyra eller leasingavgifter?

Företag som tillämpar ett K2- eller K3-regelverk får redovisa rabatten i den period av räkenskapsåret som rabatten är hänförlig till. Detta gäller dock inte företag som tillämpar K3 och redovisar leasingavtal som ett finansiellt leasingavtal.

Bestämmelsen finns i punkt 2 i allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2020:1).

Detta gäller för räkenskapsår som avslutas den 31 mars 2020 eller senare.

Om att företaget har valt att tillämpa det allmänna rådet ska det framgå av upplysningarna om redovisningsprinciper, se punkt 4 i allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2020:1).

Allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset

Hur bokför jag rabatt som företaget lämnar på hyra eller leasingavgifter?

Företag som tillämpar ett K2- eller K3-regelverk får redovisa rabatten i den period av räkenskapsåret som rabatten är hänförlig till. Detta gäller dock inte företag som tillämpar K3 och redovisar  leasingavtal som ett finansiellt leasingavtal.

Bestämmelsen finns i punkt 3 i allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2020:1).

Detta gäller för räkenskapsår som avslutas den 31 mars 2020 eller senare.

Om att företaget har valt att tillämpa det allmänna rådet ska det framgå av upplysningarna om redovisningsprinciper, se punkt 4 i allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2020:1).

Allmänna rådet om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset

Hur bokför jag omställningsstödet från Skatteverket?

Omställningsstödet bokförs som en övrig rörelseintäkt.

Omställningsstödet gäller företag som har tappat mycket i omsättning under stödperioderna på grund av corona.

Du kan läsa mer om omställningsstödet på Skatteverkets webbplats.

Information om omställningsstöd för företag med kraftigt minskad omsättning på Skatteverkets webbplats

Hur bokför jag stödet för korttidsarbete från Tillväxtverket?

Stödet för korttidsarbete bokförs som en övrig rörelseintäkt.

Korttidsarbete (kallas ofta för korttidspermittering eller bara permittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Du kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket från 7 april. Ansökan om korttidsarbete påverkar inte rätten till sänkt arbetsgivaravgift. Det påverkar inte heller hur du ska redovisa i arbetsgivardeklarationen.

Du kan läsa mer om stödet för korttidsarbete på Tillväxtverkets webbplats.

Frågor och svar om korttidsarbete på Tillväxtverkets webbplats

Hur bokför jag kompensationen för höga sjuklönekostnader från Försäkringskassan?

Kompensationen för höga sjuklönekostnader bokförs som en övrig rörelseintäkt.

Du kan läsa mer om kompensationen för höga sjuklönekostnader på Försäkringskassans webbplats.

Information om ersättning för sjuklönekostnader på Försäkringskassans webbplats

Hur bokför jag de sänkta arbetsgivaravgifterna med anledning av coronaviruset?

Eftersom det är fråga om en nedsättning av arbetsgivaravgifterna, dvs. inte ett bidrag, medför det inte någon särskild bokföringsåtgärd. Arbetsgivaravgifterna bokförs som vanligt på kontot för arbetsgivaravgifter men till ett lägre belopp.

Riksdagen har beslutat om en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. Reglerna om nedsättning träder i kraft den 6 april och innebär att alla arbetsgivare kan begära nedsättning av arbetsgivaravgifterna för maximalt 30 av sina anställda för utbetalningar som görs under 1 mars till och med 30 juni 2020.

Nedsättningen innebär att du enbart betalar ålderspensionsavgiften (10,21 procent) på ersättning upp till 25 000 kronor per anställd och månad. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kronor betalas arbetsgivaravgifter på vanligt sätt.

Du kan läsa mer om de sänkta arbetsgivaravgifterna och hur du begär dem på Skatteverkets webbplats.

Samlad information för företag med anledning av coronaviruset på Skatteverkets webbplats

Hur ska inbetalningen för en tjänst som skjutits fram redovisas enligt K1?

En inbetalning eller ett fakturerat belopp för en tjänst som inte kunnat utföras är ett förskott. Det kan t.ex. vara fråga om sålda biljetter till en föreställning som måste skjutas fram.

Förskott som uppgår till mer än 5 000 kronor ska redovisas som skuld. Prövningen ska göras för varje inbetalning eller faktura för sig.

Förskott som uppgår till högst 5 000 kronor får, men behöver inte, redovisas som skuld.

Reglerna om förskott finns i punkt 6.72 med tillhörande kommentar i K1 för enskilda näringsidkare och i punkt 6.73 med tillhörande kommentar i K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

K1 – Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut
K1 – Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut

Innehållet på denna sida uppdaterades 2021-01-28